Sverigedemokraterna (förkortas SD) är ett politiskt parti i Sverige grundat 1988 som är mot alliansen , som betecknar sig som ett demokratiskt och nationalistiskt parti inspirerat av nationalkonservatism och den socialdemokratiska folkhemstanken.[2] Partiet motsätter sig ett mångkulturellt samhälle och framträdande profilfrågor är en restriktiv flykting- och invandringspolitik, bekämpning av brottslighet samt motstånd till överstatlighet i EU.[5] Sedan 2005 är Jimmie Åkesson partiledare för Sverigedemokraterna.
I riksdagsvalet 2006 fick partiet mindre än de fyra procent som krävs för representation i riksdagen. Partiets starkaste stöd återfanns i Blekinges och Skånes läns riksdagsvalkretsar där partiet fick 6,59 procent respektive 6,58 procent.[6]. Inför riksdagsvalet 2010 har partiet i flera opinionsundersökningar legat över fyra procent vilket lett till diskussioner om partiet kan få en vågmästarroll efter valet. Företrädare för de nuvarande riksdagspartierna har dock uttalat att de under inga omständigheter kommer att söka stöd från Sverigedemokraterna.[7][8]
Sverigedemokraterna använder sig av en blåsippa som partisymbol.
Innehåll [göm]
1 Historia
1.1 Partiets etableringsperiod, 1988–1998
1.2 Partiet efter 1999
2 Ideologi
3 Politik, profilfrågor
3.1 Invandrings- och integrationspolitik
3.2 Kriminalpolitik
3.3 Äldrepolitik
3.4 Arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik
3.5 Familjepolitik
4 Organisation och verksamhet
4.1 Partistyrelse
4.1.1 Ledamöter
4.2 Partiledare och talesmän
5 Valresultat från 2006
5.1 Allmänna val 2006
5.1.1 Landstingsvalet 2006
5.1.2 Kommunalval 2006
5.2 Resultat i kyrkoval och Europaval 2009
6 Referenser
7 Litteratur
8 Externa länkar
Historia [redigera]
Partiets etableringsperiod, 1988–1998 [redigera]
Partiets grundare och tidiga förgrundsgestalter utgjordes till viss del av personer tidigare verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer som Framstegspartiet,[9] Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt.[10][11][12][13] En av partiets tidiga ordförande, Anders Klarström, varit medlem i det nazistiska Nordiska Rikspartiet.[14]
Sverigedemokraterna bildades lördagen den 6 februari 1988 av Leif Ericsson med flera. Partiet kännetecknades inledningsvis av högerextremism och aktivism.
Partiet kandiderade i riksdagsvalet 1988 och erhöll 1 118 röster.[15] Samma år inleddes närradiosändningar.[16] Partiet var också aktiva på nej-sidan inför den lokala folkomröstningen om invandring till Sjöbo kommun.[16] Under 1990 byggdes nya lokalavdelningar upp och i Kimstad deltog Sverigedemokraterna i protesterna mot en ny flyktingförläggning.[16] Valåret 1991 ställde ungefär en fjärdedel av partiets 43 lokalavdelningar upp i de allmänna valen,[16] och partiet erhöll mandat i två fullmäktigeförsamlingar, Dals-Eds kommuns och Höörs kommuns.[16]
Valåret 1994 gjorde partiet satsade partiet stort inför valet. Resultatet blev 13 954 röster i riksdagsvalet och sammanlagt fem kommunfullmäktigemandat fördelade på två i Höör, två i Dals-Ed och ett i Ekerö kommun.[16] En av partiets grundare, Leif Ericsson, lämnade partiet 1994 för att senare bilda Hembygdspartiet.[17]. Valet resulterade i stora skulder och många aktiva medlemmar lämnade politiken. Lokalavdelningen i Ekerö och ytterligare enskilda medlemmar hoppade av partiet för att i stället ansluta sig till Leif Ericssons Hembygdsparti.[18] Mikael Jansson från Örebro tog över partiledarskapet,[16] och började städa upp i partiet.[19] Sverigedemokraterna förbjöd 1996 bombarjackor och uniformsliknande klädsel vid sina möten.[19]
Inför valet 1998 hade partiet vuxit och antalet röster i riksdagsvalet ökade. I kommunvalen vann partiet sammanlagt åtta mandat.[20] Partiets ungdomsförbund Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) blev samma år ett självständigt och fristående förbund.[21]
Partiet efter 1999 [redigera]
Sverigedemokraterna ställde 1999 upp i valet till Europaparlamentet och fick flest röster av partierna utanför riksdagen.
Sverigedemokraterna kandiderade i kyrkovalet 2001 och erhöll två mandat på riksnivå i kyrkomötet och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms stiftsfullmäktige. Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund, Fädernas kyrka.[22] Samma år (2001) uteslöt partiledningen ett flertal företrädare ur partiet, vilka då bildade Nationaldemokraterna. Sverigedemokraterna menar själva att partiet i och med uteslutningen gjorde upp med sina ”extremistiska tendenser”.[23] Året därpå, den 14 februari, anslöt sig riksdagsmannen och före detta moderaten Sten Andersson till Sverigedemokraterna. Senare meddelade Sjöbopartiets grundare, kommunpolitikern Sven-Olle Olsson att även han anslutit sig till Sverigedemokraterna.[24]
I Europaparlamentsvalet 2004 fick partiet 1,1 procent av rösterna i Sverige.[25] Efter inre stridigheter valdes Jimmie Åkesson 2005 till ny partiordförande. I kyrkovalet samma år vann Sverigedemokraterna fyra mandat till kyrkomötet.[26]
Sverigedemokraterna bytte 2006 partisymbol. Tidigare hade man haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger, en symbol lånad av brittiska National Front. Den ersattes med en blåsippa.[27]
I riksdagsvalet 2006 erhöll Sverigedemokraterna 2,93 procent, och passerade därmed 2,5-procentsgränsen för statligt partistöd.[28] Partiet gick framåt även i de kommunala valen och fick mandat i 144 av Sveriges 290 kommuners fullmäktigeförsamlingar.
Den 17 april 2007 mötte ett riksdagsparti Sverigedemokraterna i en offentlig debatt för första gången. Det var Folkpartiet liberalernas partisekreterare Erik Ullenhag som debatterade med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i TV 8:s Adaktusson. Därefter följde debatter med både Moderata samlingspartiets partisekreterare Per Schlingmann och socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin.
2009 fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna i valet till Europaparlamentet.[29] I kyrkovalet samma år fick Sverigedemokraterna 2,84 procent av rösterna i valet till kyrkomötet. Totalt utökade man där sina mandat från fyra till sju.[30]
Den 19 oktober 2009 publicerade kvällstidningen Aftonbladet en kontroversiell debattartikel författad av partiledaren Jimmie Åkesson, vari olika företeelser förknippade med islam beskrivs som det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget.[31] Jimmie Åkesson menade att Aftonbladets rubrik ”Muslimerna är vårt största utländska hot” innebar att han blev felciterad.[32] Artikeln ledde till att Aftonbladet anmäldes ett antal gånger till Justitiekanslern (JK) för hets mot folkgrupp, men JK beslutade att artikeln inte kunde anses utgöra hets.[33] De åsikter partiet förde fram i artikeln ledde till skarp kritik från såväl riksdagspartierna,[34] som andra samhällsdebattörer,[35]. Ett stort flertal av påståendena i artikeln motsades också av flera myndigheter och oberoende forskare[36][37][38]
Partiet hade 31 december 2009 4 094 medlemmar.[39][40] Inför valet 2010 hoppade partiets ledande företrädare i Mariestad, Staffan Gising, av partiet. Hans motivering var att han inte kan ställa sig bakom partiets syn på muslimer och ser likheter mellan nazismen och Sverigedemokraterna.[41] Staffan Gising menade också att många Sverigedemokrater enbart är intresserade att lyfta hög lön i riksdagen om de kommer in.[42]
Ideologi [redigera]
Idémässigt säger sig partiet ha inspirerats av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken.[2] Partiet tar i media och sina partiskrifter tydligt avstånd ifrån marxism, kommunism, fascism och nazism.
Partiets program har sedan programrevisionerna 1999 respektive 2003 angetts bygga på en rad ställningstaganden med nationell solidaritet, frihet och ett ekologiskt medvetande som grund.
Sverigedemokraterna betraktar Dansk Folkeparti som sitt danska systerparti och man har uttalat att partiet är en stor inspirationskälla för sverigedemokrater.[43]
Partiet vill att Sverige bidrar till att ”avveckla EU, eller om så inte är möjligt, lämna EU”. Man verkar också för att ”Natos roll skall betraktas som utagerad” samt för att upplösa ”USA:s militära inflytande i Europa”.
Politik, profilfrågor [redigera]
Enligt Sverigedemokraternas själva fokuserar partiet på områdena invandrings- och integrationspolitik, kriminalpolitik och åldringspolitik.[44] Partiet har också en ekonomisk politik, som diskuterats och kritiserats i media[45] och en familjepolitik som rönt kraftig kritik.[46]
Invandrings- och integrationspolitik [redigera]
Sverigedemokraterna kritiserar det mångkulturella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Som exempel i detta fall kan nämnas uppslutningen kring vad man kallar fädernas kyrka. Partiet vill slå vakt om en kristen tradition och motverka sekularisering av den svenska kyrkan. Man vill också ytterligare stärka Svenska kyrkans ställning i samhället, och har som mål ”att svenska kyrkan återigen skall bli en statskyrka”.[47] Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för ett mångkulturellt samhälle och att kyrkan ska ”bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av främmande religioner som islam i Sverige”.[48]
Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare assimileras i stället för att integreras. Man vill öka undervisningen om svensk historia i skolan, avskaffa modersmålsundervisningen och att det svenska kulturarvet ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till invandrarföreningar och liknande verksamheter och vill inte att staten ska betala för de kvarvarande tolkbehov invandrare som genomgått SFI-undervisning kan ha.
Sverigedemokraterna vill införa förbud för vissa religiösa huvudbonader i arbetslivet, religiösa byggnader, religiöst grundad omskärelse, heltäckande slöja (vad gäller omyndiga elever i skolan), halal- och koscherslakt samt import av halal- och koscherslaktat kött. Också att lovdagar i anslutning till religiösa högtider bara ska omfatta traditionellt svenska och kristna högtider.[49] Ledande partiföreträdare har också i olika sammanhang uttalat sig mot moskéer på svensk mark.[50][51][52]
Partiet vill ha minskad invandring, speciellt från kulturellt avlägsna länder. Till en början utesluter inte partiet ett totalstopp för all icke-västlig invandring. Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige.[53][54]
Partiet vill även att antalet asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Genom en kombinerad återvandrings- och assimileringspolitik vill partiet motverka eventuella förändringar av den svenska ”befolkningssammansättningen”; medborgarskap ska också, enligt den så kallade nationalitetsprincipen, vara ett ”privilegium avsett för svenskar”.
Partiet vill att kraven för medborgarskap ska höjas (att det ska krävas tio års boende i landet), dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas. Partiet var förut emot utomeuropeiska adoptioner, men bytte ståndpunkt i frågan år 2002.[55]
Kriminalpolitik [redigera]
Partiet har i ett Idédokument från 2002 uttalat att man bland annat vill ha strängare straff och vill avskaffa påföljden rättspsykiatrisk vård. Man vill inskränka möjligheterna till villkorlig frigivning och permission, ge mer resurser och befogenheter till polisen och att de som inte betalar sina utdömda skadestånd ska få dem omvandlade till straffarbete där de ska få möjlighet att arbeta av summan. I ett dokument från 2010 menar SD att partiet vill att utvisning alltid ska vara påföljden om en i landet boende utländsk medborgare döms för ”grövre brott”, att ”verkliga livstidsstraff” bör införas och att ett offentligt register över dömda pedofiler bör inrättas.[56]
Partiet vill också skärpa straffen för brott begångna mot barn.[källa behövs]
Äldrepolitik [redigera]
Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet trygghetsboenden och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.[57]
Arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik [redigera]
Partiet vill reformera LAS så fler personer kan undantas från turordningsreglerna. Man vill också riva upp nuvarande regler för arbetskraftsinvandring och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling samt etnisk kvotering på arbetsmarknaden.[58] När det gäller EU är man emot fri rörlighet för arbetskraft, men man är för när det gäller de nordiska länderna.[59]
Partiet vill ha lägre skatter på kapital, lägre inkomstskatter, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad reavinstskatt vid försäljning av aktier och egendom och högre arbetsgivaravgift generellt.[60] Man är emot EMU och på vissa villkor för frihandel.[61] Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.[59]
Familjepolitik [redigera]
Partiet har generellt sett en kritisk inställning till aborter och vill förbjuda aborter efter tolfte graviditetsveckan om inte särskilda skäl föreligger.[62] Man vill också förbjuda samkönade par att adoptera barn, slopa det ekonomiska stödet vid utlandsadoption, förbjuda insemination för lesbiska kvinnor och är emot samkönade äktenskap.[63]
Organisation och verksamhet [redigera]
Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 distrikt. Varje distrikt består av ett antal kommunföreningar, som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället arbetsgrupper’.
Efter kyrkovalet 2001 startade partiet sitt kyrkopolitiska organ, förbundet Sverigedemokraterna – Fädernas kyrka.
Sverigedemokraternas pressorgan heter SD-Kuriren och den interna medlemstidningen SD-Bulletinen. Partiet sänder också närradio.
Partistyrelse [redigera]
Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i Ljungbyhed i Skåne på Sverigedemokraternas första landsdagar (tidigare användes en annan benämning) i oktober 2009, följer enligt nedan.[64][65]
Partiordförande: Jimmie Åkesson
Vice ordförande: Jonas Åkerlund
Andre vice ordförande: Carina Herrstedt
Partisekreterare: Björn Söder
Partikassör och ekonomichef: Per Björklund
Ledamöter [redigera]
Anna Hagwall
Mattias Karlsson
David Lång
Richard Jomshof
Lars Isovaara
Tony Wiklander
Sven-Olof Sällström
Partiledare och talesmän [redigera]
Period Namn
1988–1989 Leif Ericsson och Jonny Berg, talesmän
1989–1990 Anders Klarström och Ola Sundberg, talesmän
1990–1992 Anders Klarström och Madeleine Larsson, talesmän
1992–1995 Anders Klarström, partiledare
1995–2005 Mikael Jansson, partiledare
2005– Jimmie Åkesson, partiledare
Valresultat från 2006 [redigera]
Sverigedemokraternas väljarstöd i riksdagsvalet 2006 per kommun.
█▌ 4 procent eller högre (riksdagsspärr)
█▌ 2,93 procent eller högre (samlat valresultat)
█▌ Kommun där Sverigedemokraterna erhöll mandat i kommunfullmäktige i valet 2006.
Allmänna val 2006 [redigera]
Sverigedemokraterna fick 2,93 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006, vilket var högst av de partier som inte blev representerade i riksdagen,[66] och gav partiet rätt att erhålla statligt partistöd.
Landstingsvalet 2006 [redigera]
I landstingsvalet fick Sverigedemokraterna totalt 16 mandat fördelat på tre fullmäktigeförsamlingar: Örebro läns, Region Skånes och Blekinge läns. I riket som helhet fick partiet 149 891 röster, motsvarande 2,77 procent.[67]
Kommunalval 2006 [redigera]
I kommunfullmäktigevalen fick partiet enligt sin egen sammanställning av uppgifterna från Valmyndigheten totalt 281 mandat fördelat på 144 fullmäktigeförsamlingar.
Resultat i kyrkoval och Europaval 2009 [redigera]
Partiet kandiderade som nomineringsgrupp i kyrkovalet 2009 och fick 2,86 procent av rösterna i valet till kyrkomötet.[68]
I Europaparlamentsvalet 2009 fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna.
Referenser [redigera]
^ ”Sverigedemokraternas medlemsantal har ökat med 26 procent” (på svenska). sdkuriren.se. 2010-03-01 klockan 06.57. Läst 2010-07-01.
^ [a b c] Sverigedemokraternas principprogram
^ http://www.sverigedemokraterna.net/index.php?action=fullnews&id=1095
^ 71 av de 286 kommunfullmäktigemandat Sverigedemokraterna fick i valet 2006 är ej tillsatta
^ Nationalencyklopedin: Sverigedemokraterna (Hämtat 2009-10-27)
^ http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/roster.html
^ Anders Göransson (2009-10-21). ”Riksdagspartierna enade – mot SD”. Metro. Läst 2010-01-04.
^ Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson (2008-07-10). ””Vi vägrar att samarbeta med sverigedemokrater””. Dagens Nyheter. Läst 2010-01-04.
^ Jens Rydgren, Från Le Pen till Pim Fortuyn. Sidnummer 215. Liber, 2004. ISBN 91-47-07376-4
^ Forum för levande historia: En antidemokratisk rörelses framväxt ”1988 bildades istället Sverigedemokraterna av dem som hade sin bakgrund i Bevara Sverige Svenskt.”
^ Expo: Researchpaket Sverigedemokraterna
^ Andersson, Hans: Från Bevara Sverige svenskt BSS 1979 till Sverigedemokraterna 2006, Skrivareförlaget, Malmö 2007. ISBN 91-86794-69-8.
^ Bergling, Mikael & Nejman, Fredrik (2002). ”Extremhögerns nya ansikte i politiken”. Dagens Arbete (10).
^ Kaliber (2009). ”Det dubbla ansiktet – Sverigedemokraterna granskas”. Sveriges Radio.
^ ”Allmänna valen 1988”. sverigedemokraterna.net. 2005-05-01. Läst 2008-03-26.
^ [a b c d e f g] Windeskog, Jimmy: Sverigedemokraterna 10 år!!!, Sverigedemokraterna, 1998.
^ Falköpings Tidning, 21 oktober 1995, sidan 9.
^ ”Hembygdspartiet utmanar Sverigedemokraterna”. Expo. 2003-04-16. Läst 2010-02-20.
^ [a b] Mattsson, Pontus: Sverigedemokraterna in på bara skinnet, Natur & Kultur, Stockholm 2009. ISBN 978-91-27-11768-6.
^ Jenny Larsson, ed (1998). ”Sverigedemokraterna i valet 1998”. Expo (Stockholm). Läst 2010-02-18.
^ ”SDU:s historia i korthet” (på svenska). sdungdom.se. Läst 2008-06-02.
^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. 2005-11-13. Läst 2010-02-17.
^ ”Historik”. Vårt parti. Sverigedemokraterna. 1 maj 2005. Läst 12 februari 2010.
^ ”Sven-Olle Olsson död”. Aftonbladet. Läst 18 februari 2010.
^ ”Europaparlamentsval 13 juni 2004”. Läst 18 februari 2010.
^ ”Slutgiltigt kyrkovalsresultat 2005, Svenska kyrkan”. Läst 22 februari 2010.
^ ”Sd anklagas för blåsippestöld”. DN. 23 december 2006.
^ ”Valmyndigheten”. Läst 23 december 2009.
^ ”Valmyndigheten val till Europaparlamentet 2009”. Valmyndigheten. Läst 11 juni 2009.
^ ”Svenska kyrkan slutgiltigt valresultat val till kyrkomöte 2009”. Svenska kyrkan. Läst 21 december 2009.
^ Jimmie Åkesson (2009-10-19). ”’Muslimerna är vårt största utländska hot’”. Aftonbladet. Läst 2009-10-13.
^ ”Aftonbladet förvränger min debattartikel, Newsmill”. Newsmill. Läst 23 december 2009.
^ ”Innehållet i en artikel i Aftonbladet har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp”. Justitiekanslern. 2009-10-23.
^ Dan Nilsson (2009-10-19). ”Reinfeldt: Kärnan i partiets idé”. Svenska Dagbladet. Läst 2010-02-22.
^ Josef El Mahdi (2009-10-19). ”Judiska församlingen: ’Detta är förfärligt’”. Svenska Dagbladet. Läst 2010-02-22.
^ Josef El Mahdi, Dan Nilsson, Negra Efendić (2009-10-20). ”Stora faktabrister i SD:s artikel”. Svenska Dagbladet. Läst 2010-02-22.
^ Henrik Ståhl (2009-10-21). ”’Forskare ifrågasätter SD:s källor’”. Aftonbladet. Läst 2010-02-22.
^ TT (2009-10-19). ”’SD:s påstående saknar grund’”. Svenska Dagbladet. Läst 2010-02-22.
^ sdkuriren.se: Sverigedemokraterna växer rekordartat (2010-01-08, 17:31)
^ http://www.sverigedemokraterna.net/index.php?action=fullnews&id=1211
^ http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/skaraborg?videoId=1.1729945
^ http://www.expressen.se/Nyheter/1.2079760/hoppar-av-sd-jamfor-dem-med-nazister
^ ”Nya framgångar för Dansk Folkeparti”. SD-kuriren.
^ ”Sverigedemokraterna: Våra Åsikter – Sammanfattning”. sverigedemokraterna.net. 2010-03-27. Läst 2010-06-25.
^ ”Allt till alla – med hjälp av stängda gränser”. Aftonbladet. 2010-03-31. Läst 2010-06-25.
^ ”SD:s familjepolitik extremast i Sverige”. Aftonbladet. 2010-03-17. Läst 2010-06-25.
^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. Läst 9 mars 2010.
^ ”Sverigedemokraternas Kyrkopolitiska manifest 2005”. sverigedemokraterna.net. 2005-06-17. Läst 2008-03-23.
^ ”Invandrarpolitiskt program”. 2007-05-19. Läst 2010-01-03.
^ ”Riskerar uteslutning från Sverigedemokraterna”. 2009-07-31. Läst 2010-01-03.
^ ”Vem äger flaggan?”. 2009-03-10. Läst 2010-01-03.
^ ”Skrivelse från Sverigedemokraterna Stockholms Stad till Skärholmens stadsdelsnämnd: Angående Skärholmens Islamiska kulturförenings ansökan om plats för moskébyggnad i Skärholmen”. 2009-08-22. Läst 2010-01-03.
^ ”Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19”. sverigedemokraterna.net. 2007-05-19. Läst 2010-01-06.
^ ”Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”.
^ ”Sverigedemokraterna rensar ut medlemmar”. 2005-10-26. Läst 2010-06-25.
^ ”Krafttag mot brottsligheten – antaget 2002-02-09”. sverigedemokraterna.net. 2005-05-01. Läst 2010-01-04.
^ ”En trygg och värdig ålderdom – antaget 2010-03-27”. sverigedemokraterna.net. 2010-03-27. Läst 2010-06-25.
^ ”Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. sverigedemokraterna.net. 2009-10-17. Läst 2010-01-03.
^ [a b] ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 2005-05-01. Läst 2010-01-04.
^ http://sverigedemokraterna.se/2010/06/23/sverigedemokraterna-svarar-pa-alliansens-100-fragor/
^ ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 2005-05-01. Läst 2010-01-04.
^ http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/133229
^ ”Idédokument Familjepolitik antaget 2004-11-27”. 2005-05-01. Läst 2010-01-04.
^ Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se
^ http://www.sverigedemokraterna.net/LD2009PRESS/vb.pdf
^ ”Övriga partiers resultat i valet till riksdagen 2006”. Valmyndigheten.
^ ”Övriga partiers resultat i valet till landstingsfullmäktige 2006”. Valmyndigheten.
^ http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/Kyrkomote.aspx
Litteratur [redigera]
Larsson, Stieg & Ekman, Mikael: Sverigedemokraterna: den nationella rörelsen, Ordfront, Stockholm 2001. ISBN 91-7324-877-0.
Lodenius, Anna-Lena: Extremhögern, Tiden, Stockholm 1994. ISBN 91-550-4048-9.
Slätt, Richard: Sverigedemokraterna från insidan: berättelsen om Sveriges största parti utanför riksdagen, Hjalmarson & Högberg, Expo, Stockholm 2004. ISBN 91-89660-69-2.
Leandersson, Jens: 20 röster om 20 år : Sverigedemokraterna 1988–2008, Blåsippans Förlag, Helsingborg 2008. ISBN 91-9773-760-7.
Sverigedemokraterna 1988–1991. Ett partis framväxt, Stockholm 1993.
Sverigedemokraterna 10 år!!! : 1988–1998, Stockholm 1998.
Externa länkar [redigera]
Sverigedemokraterna – officiell webbplats
Principprogram
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverigedemokraterna